söndag 11 april 2010

Många tankar och funderingar

Sonny jobbar en stund idag så jag och Lavinia följde med Sonny bort till jobbet så vi fick oss en liten promenad och Lavinia fick sova en stund, hon har haft lite svårt för att somna nu när tänderna är på väg upp. När vi kom fram så hade ingen kommit än så vi väntade en stund med Sonny utanför och pratade lite, vi pratade bland annat om tillökning och om vi verkligen kommer att klara av det? Vissa dagar är det jätte kämpigt med bara Lavinia och då tänker man ibland hur det hade varit om vi hade haft två istället, hade vi verkligen orkat det? Jag vill jätte gärna ha fler barn men samtidigt vill jag ju inte sätta fler barn till världen och inte klara av det sen när man väl står där. Visst om vi skaffar en till så kommer Lavinia att vara minst två år gammal när nästa tittar ut och då är hon så pass stor att hon går och allt det där, kommer det att funka? Kommer jag att orka eftersom att det blir jag som är hemma om Sonny jobbar? Ibland känns det som att jag inte har annan hjälp än Sonny, visst ställer Ann upp om jag ber om hjälp men hon är inte min mamma och därför vill jag inte be henne om hjälp hela tiden. Lite svårt att be min egen mamma om hjälp eftersom att hon bor 30mil här ifrån, visst jag har valt själv att bosätta mig här och bilda familj här men ibland är det så fruktansvärt jobbigt. Känns som om lägenheten förfaller för jag hinner inte eller orkar inte att ta tag i det som behöver göras när jag är ensam med Lavinia, inte nu när hon har varit jobbig pga tanden. Allt löser sig väl tillslut men det börjar bli lite jobbigt psykiskt, jag sover jätte dåligt och jag äter jätte dåligt när jag är ensam. Jag hinner inte sätta mig ner och få någon matro när jag är ensam hemma, jag hatar att äta själv. Det finns verkligen inget värre, känns som att man bara tycker synd om sig själv och trycker i sig sånt man inte borde. Jag lever på te dagarna Sonny jobbar nästan, jag äter någon smörgås till frukost och sen äter jag inget förrän Sonny kommer hem.

Usch vad jobbigt och tråkigt det här inlägget blev nu, får ta att göra något för att liva upp stämningen här hemma igen. // Emelie


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar