Jag och Sonny är "bara" sambos och trivs bra som vi har det men det känns som att alla andra bara väntar på att vi ska förlova oss och sen gifta oss, måste man göra det bara för att man skaffar barn? När Lavinia kom var det jätte många som trodde att vi var förlovade eller skulle göra det, varför är det så att många tror att bara för att man skaffar barn tillsammans måste man förlova sig och sen gifta sig? Självklart ser jag inte ner på människor som väljer att gifta sig eller förlova sig oavsett livssituation men jag och Sonny ser ingen mening med det, vi behöver inte sätta en ring på fingret för att visa att vi tillhör någon. Vi trivs bra som det är och vill ha det så, vi kommer nog aldrig att gifta oss då ingen av oss ser riktigt varför. Lavinia har fortfarande en mamma och en pappa även om vi måste skriva på ett papper för att Sonny ska få bli pappa(vilket jag tycker är lite sjukt). Till och med min barnmorska frågade när jag var där på första besöket om vi tänkte gifta oss, jag trodde att vi hade kommit lite längre i samhället där vi faktiskt kan acceptera att föräldrar väljer att inte gifta sig och leva som sambos ändå. Så nu när vi väntar barn nr2 så kommer det väl bli en himla hysteri med frågor om vi ska förlova oss för nu blir vi ju faktiskt tvåbarnsföräldrar...
Ja och för er som inte visste eller förstod av det jag skrev ovan så väntar vi alltså tillökning, beräknad att komma i slutet på april än så länge men vi får se på ultraljudet sen. Hade inte någon regelbunden menscykel innan jag blev gravid så jag vet ju inte riktigt hur många dagar jag har mellan men perioden innan jag blev gravid så hade jag 35dagar och har räknat på det inför beräknat förlossningsdatum också. Känns faktiskt lite skönt att få komma ut med det nu att jag är gravid, har inte velat prata så öppet om det innan dels för att jag inte hade gått 12veckor och sen för att jag hade min praktik på saab. Jag vill ju så gärna ha ett jobb att gå tillbaka till efter den här mammaledigheten än arbetslöshet och får jag ett fast jobb så ska vi dela på föräldraledigheten helt den här gången. Sen beror det ju på hur mycket jag kan amma och om Sonny har något jobb för kan jag inte amma mer än vad jag kunde med Lavinia så kan jag börja jobba lite tidigare. Självklart får jag ju läka ihop och träna upp lite styrka igen men sen ska det nog gå bra, vi tar dagen när den kommer helt enkelt!
Nej om man skulle ta tag i disken kanske... //Emelie
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar